Dependencies

Varför är det svårt att skiljas från saker. Eller annat. Hur kan det vara svårt att vara utan något bara för att man har haft det? Man vänjer sig fort vid något som är bra, men det tar längre tid att acceptera att det försvinner.

Tänk om det hade varit enklare - eller om man aldrig haft det. Eller vill man det? Kanske är ändå minnet av något bättre inget?

Skulle du hellre vara utan minnet av det du förlorat?
Kram



ABC

För trettio år sedan köpte jag min första PC, den hette ABC800 av fabrikatet Luxor. Den hade 64kb i RAM-minne.
Vet inte ens om det fanns hårddisk haha men det roliga är att en dator på den tiden var tom och innehållslös.

Om man ville ha några program i datorn fick man göra dom själv! Det var bara en svart skärm annars.

På den tiden hade jag precis startat eget som Blomstergrossisten och då var det ju roligt att göra egna program för att hålla reda på vad som såldes och skriva fakturor o sånt. Så det vara bara att lära sig.

Men tänk själv 64kb att jobba med. Det är som 1-2 procent av en mp3-låt! Men ändå ganska mycket i text räknat.
Och det kunde ändå bli rätt avancerade program.

Ha en myshelg i värmen.
Kram

Bread

Med risk för att göra bort mig ytterligare en video från ett favoritband från början på 70-talet som jag alltså hade helt glömt bort. Då är man gammal haha!



Nu börjar jag längta efter att ha lite ledigt...
Kram

Lite gammal musik

Jag börjar bli riktigt avancerad mot tidigare och har lärt mig att leta upp musik på YouTube, alltså det låter ju löjligt men tänk på att det är ju inget som vi äldre får nån utbildning i.

Tänkte bara bjuda på en gammal låt som jag gillar (gillade).





Hoppas ni får en skön kväll!

Rätt nöjd

Haha nu låter detta konstigt kanske, men jag är glad att inte så många läser min blogg. Jag sitter visserligen vid datorn större delen av dagen och ibland kvällen med, på grund av mitt arbete, men om man har många bloggläsare blir det lite ett tvång - för en själv - att skriva. Och jag vill gärna skriva, när jag känner för det.

Dessutom tycker jag det är roligt med msn och ni får gärna prata med mig där om ni behöver nån "gammal klok och förståndig" person att prata med :)
Kram

Haha... ha

Med risk för att inte ha samma uppfattning som alla andra. Jag tyckte Björn Gustavssons "roliga" rapportering av dom svenska rösterna var pinsamt dålig. Jag gillar Björn, men var det där verkligen roligt? Jag tyckte det var sämre än mina egna dåliga skämt - och det säger inte lite.

Dessutom tycker jag att det är fel sammanhang att framföra något som möjligen en del av dom svenska tittarna kan uppskatta medan resten av världen får undra om svenskarna är efterblivna.

Men jag är ju så gammal att jag får lov att vara lite gaggig haha.

Det regnar i Skåne. Livet leker. Arbetet älskar mig. Hästarna galopperar när dom ska trava och jag röker för mycket.
Kram

Musik från stenåldern

Ja Emma nu ska du få reda på hur det var att leva på 60- och 70-talet... med Beatles och allt.

Först tekniken. CD fanns inte. mp3 var inte påtänkt. Internet - vad är det? Vad som fanns var skivspelare men vem hade råd att köpa skivor? Radio - jo det fanns ju faktiskt men bara några (3-4) kanaler och inga som bara spelade musik...

Men det fanns Tio-i-topp och några andra program plus efterhand några "piratkanaler" på radio hehe. Stenålder!

Och hade man en riktig tur så hade man en bandspelare modell nånting

image117

Då spelade man ju in allt från radion - fast med mikrofon och rätt dålig kvalitet haha.


Men på 60-talet kom ju å andra sidan Beatles, Rolling Stones och en hel del andra band som förgyllde tillvaron. Beatles var aldrig i Sverige men jag var i alla fall på en konsert med Rolling Stones i Malmö nån gång i min ungdom!


Efterhand som man skaffade jobb och pengar så köptes det ju skivor. Dom är rätt raspiga nu haha men å andra sidan har jag ingen grammofon!


Musiken var bra på den tiden, men möjligheterna att ta del av den var mycket sämre än nu. Så var glada alla ni som är unga nu. Ni kan lyssna på precis vad ni vill av ny och gammal musik.


Men fy fan vad Beatles var bra!

Edit: Oops, Saras mamma har rätt. Beatles var i Sverige (Stockholm) 1964 men det hade jag glömt! Stones var här 1965.


Svårare

Jag kom på varför det har blivit svårare att skriva om mitt lilla favoritämne, ätstörningar. Jag tror det beror på flera saker faktiskt. En sak som är bra är att väldigt många faktiskt nu försöker seriöst att bli friska och arbetar med det på ett jättebra sätt. Jag tycker nu är duktiga för det är inte lätt.

Den andra anledningen till att det är svårare för mig att beskriva mina tankar är att det blivit lite mer personligt. Nu känner jag några av er, ganska många, lite bättre och det som blir rätt att säga till en person blir fel till en annan.
Därför föredrar jag kommentarer. 

Men jag vill gärna skriva mer bara inspirationen kommer tillbaka. Tar gärna emot förslag haha. Vad i hela friden ska jag skriva om??
Kram 

Lite lugnare.

Denna vecka känns lite lugnare och behagligare när det gäller arbete. Lite tid för avkoppling - fast det blir kanske vid datorn det också...

Fast jag är inte på så bra humör som jag brukar vara. Men det kan ju snabbt ändra sig.
Kram på er.

Städpaus

En liten helguppdatering från Skåne då. Jag städar - och då tar man alla chanser till en paus! Jag mår bra som vanligt och denna helgen ska jag faktiskt inte arbeta hela tiden. Skönt.

Tror att sommaren som är på gång och lite värme gör gott för alla och jag är glad att på dom flesta bloggar jag läser finns lite positiva tongångar. Själv har jag tagit tag i min tandläkarskräck och varit på kontroll så att inte jag blir helt tandlös - eller i alla fall inte lika snabbt.

Och tack för alla låtar som vissa av er har skickat på msn, det är ju roligare att städa till musik haha!

Nu hoppas jag att du får en trevlig helg för det ska jag ha!
Kram


House

Hoppas det är House på TV i kväll som vanligt. Jag tycker han är bra!

Jag har ännu en jobbig arbetsvecka på gång, i morgon åker jag till Göteborg och partihallarna för ett par kundbesök och det blir ju lite omväxling i alla fall.

Jag har varit lite dålig på att läsa bloggar men försökt i alla fall. Om jag någon gång kommer ifatt med allt arbete ska jag skriva något roligare i min blogg också haha
Kram

Nu bär vi fanan högt

Vår häst vann ett travlopp i Köpenhamn idag. Då blir man ju lite stolt - även om det mest var hästen och kusken som gjorde jobbet. Och tränaren. Men ändå - jag har ju gett honom morötter o sånt när han var mindre.

Tänk så bra med stolthet. Bara man gör nåt lite bra så blir man automatiskt lite stolt över det. Men... och nu menar jag men vad om ingen ser det. Om ingen ser hur bra du är? Vad finns det då att vara stolt över?

Men nu blandar vi ihop korten här mina vänner. Inte så många vänner förresten, dom flesta av mina föredetta bloggläsare verkar ligga på stranden! Tillbaka till ämnet - eller haha jag har ju knappt skrivit ett vettigt ord i bloggen på flera veckor så det förklarar ju också en del...

Jag bryr mig inte om ifall en eller hundra läser. Jag kan vara stolt om jag gör något som jag själv är nöjd med. Om ni tycker jag är bra så blir jag stolt över det med. Eller högfärdig kanske haha!. Detta inlägg var så rörigt att jag aldrig mer ska klaga på Emma.

Men sätt nu igång och gör något. Och var stolt över dig själv när du lyckas. Många som kämpar med sina sjukdomar har gjort framsteg, ibland i form av två steg fram och ett tillbaka, men jag tycker det är bra. Var stolta och se det positiva i er framgång.  Slå anorexia o annat i skallen.

Och ibland får jag helt underbara kommentarer. Som denna av Linnéa:

Postat av: L

Hej och hå! Jag har bytt blogg, ett litet N gör skillnaden. (Överlever inte utan dina kloka kommentarer, det är bara det jag vill säga) :-)

2008-maj-10 @ 22:53
URL: http://livnea.blogg.se/

Så nog fan är jag den stoltaste av alla!
Kram

Hjärnans makt

Vi behöver egentligen aldrig tänka på dåliga saker. Det sköter hjärnan själv.

Det konstiga är hur våra minnen lagras och sorteras. Hur många har inte sagt efter en utekväll och kvalen på nästa dags morgon: Nej nästa gång ska jag inte dricka såå mycket. Men kommer vi ihåg det nästa gång? Näää
Och inte går vi och funderar på det under veckan och i taxin till krogen.

Men sen finns det andra saker. Alla ni som är för smala. Ni kanske kommer ihåg hur det var när ni inte var så smala? Nej, det behövs inte för det gör hjärnan åt er. Och för många som har ätstörningar så finns den tanken där hela tiden. Mat? Nej, jag kommer ihåg hur det är att vara tjock, fet, äcklig.

Vissa dåliga saker i våra minnen är så prioriterade att dom följer oss hela tiden. Skräck för tandläkare, sprutor, flygplan, hissar, människor, spindlar och mycket annat.

Är det så att vissa saker är farligare än andra. Eller är det som vi inbillar oss?

Vad kom jag fram till nu då? Kanske att dom där sakerna inte är så farliga om vi bara vågar göra dom igen.
Eller så får ni hålla er till alkoholen haha!
Kram

Milla har gjort det

Camillas liv har förändrats, verkligen. Ni kan läsa hennes historia på hennes blogg om ni vill, men nu har hon lyckats göra flera stora förändringar i sitt liv. I går besegrade hon tillsammans med sin advokat motparten i en rättegång och slapp att ånyo bli tvångsvårdad enligt LVU

 I förrgår fick Milla vara med och hålla ett företag för traktens politiker och andra intresserade. Det handlade om hennes erfarenheter från psyk- och ungdomsvården.

Här är ett utdrag av vad hon sa.

På BUP ordinerar man medicin som om det vore "vitaminer".
Man kan även fast man är under LPT gå ut och köpa tabletter på apoteket så man nästintill dog på IVA.
Enligt verksamhetschefen på BUP formulerade hon sig som så att om man är under LPT då skall det endast vara vid det akuta skedet, för att man kan inte behålla en patient så länge.
Men förklara då för mig - SKA man skicka hem en allvarligt självmordsbenägen person?
Vem skall DÅ ta hand om dem? SKA man lägga ansvaret helt på föräldrarna - om ens dotter/son tar sitt eget liv?

En del kanske tycker att dessa patienter ska beredas vård på behandlingshem?
Det kostar oerhört mycket pengar från socialtjänsten att behandla en patient på ett behandlingshem.
Sedan råder det stor brist på sådana hem, de flesta är söderut och har få platser - så alla kan inte få hjälp, tyvärr.

Sanna, en medpatient på barnpsyk sökte hjälp för bland annat för ätstörningar. BUP ville inte skicka remiss till ett behandligshem söderut. Så vad gör hon? Enligt BUP är man färdigbehandlad när patienten har gått upp x antal kilon. BUP personalen säger att man ska äta upp allt annars sätter dem in sond. Sedan ska man vara frisk, när man har gått upp ett antal kilon.
Hur tänker egentligen psykiatrin? Är det på detta sätt man blir frisk?

Jag menar på Sunderby Sjukhus är det EN barn och ungdomspsykatri - som skall gälla för hela norrbottenslän.
Även om jag inte fick rätt vård i tid - så vet jag att andra kan få det om bara ni i vården lyssnar på oss ungdomar.

Mer platser och personal behövs.

DET BEHÖVS FÖRÄNDRING DVS FÖRBÄTTRING INOM PSYKIATRIN OCH DET ÄR NU!
Innan fler ungdomar begår sitt liv eller dör i anorexi.


Glödlampor

Tänkte överraska alla med några rader. Tänk så bra allting är. Solen, rapsfälten, nya människor och ett arbete som är roligt. Många skulle nog kunna tänka sig att leva om sitt liv, men tänk om det inte blir lika bra då?

När man åker bil mycket, som jag gör på vägen fram o tillbaka till mina kunder, blir det radion som står på. Jag kör med P1 för det mesta eftersom jag tänker bättre utan musik - konstigt nog. Och det är mycket på P1 som är bra att veta. Fast nyheterna får man höra flera gånger....

Men visste ni att glödlampor ska gå som elavfall i källsorteringen?

Nu vet vi det haha.
Kram


Sitter stilla

Jag ska kanske höra av mig haha, det har varit lite dåligt med bloggande ett tag. Jag har inte tid eftersom jag jobbar dygnet runt - nästan - ett tag nu. Dessutom fungerar inte uppdateringarna så jag kan se när andra bloggar uppdateras och därför har jag säkert missat att läsa en massa.

Men ta det lugnt, gå ut i solen och njut. Jag kommer tillbaka.

Eller - jag går ingenstans!

Småsaker

Alla dom små sakerna. Dom som vi inte märker om vi inte tänker på det. Dom som vi ibland glömmer för att vi tror att vi behöver mer. Dom som vi ibland inte kan uppskatta.

En fågel som tittar in genom ditt fönster
En bänk i en park som värmts upp av solen
Ett barn som leker ensam i en sandlåda
Ett träd fullt av rosa blommor i duggregnet
Solen som lyser genom ett moln
En flicka får en kram av en pojke vid en busshållplats
En mjukglass som börjar smälta för att du äter för sakta
Musik som hörs från ett öppet fönster
En tröja som värmer när det börjar bli kväll

Livet är nog att uppleva och uppskatta små saker.

image116

Jag är tråkig.

Upp som vanligt vid 7 och kaffe hjälper ju. Jag är inte bakis, nej här firar vi inte direkt Valborg mer än att vi ibland lyckas elda upp lite gammalt skräp - men i år blåste det för mycket. Och idag regnar det förresten.

Många av er som är unga är säkert bakis. Och kanske ångrar det dom gjorde igår om dom kommer ihåg vad dom gjorde! Eller så hade ni bara roligt.

Men sen finns det ju antagligen många som aldrig kom iväg nånstans och kanske önskar att dom vore lite mer bakfulla idag hellre än att ha suttit hemma och varit tråkiga.

Till dom hälsar jag.




  • December 2010
  • Oktober 2010
  • Augusti 2010
  • Juli 2010
  • Juni 2010
  • April 2010
  • Mars 2010
  • Februari 2010
  • December 2009
  • November 2009
  • Oktober 2009
  • September 2009
  • Augusti 2009
  • Juli 2009
  • Juni 2009
  • Maj 2009
  • April 2009
  • Mars 2009
  • Februari 2009
  • Januari 2009
  • December 2008
  • November 2008
  • Oktober 2008
  • September 2008
  • Augusti 2008
  • Juli 2008
  • Juni 2008
  • Maj 2008
  • April 2008
  • Mars 2008
  • Februari 2008
  • Januari 2008
  • December 2007
  • RSS 2.0

    Discover Lisa Ekdahl!