Hej på er!

Idag tänker jag på Camilla som fyller 18. När jag lärde känna henne för cirka 3 år sedan blev vi goda vänner även om vi aldrig haft möjlighet att träffas. Camilla har haft stora problem, ja hela familjen har haft det, med sin psykiska hälsa. Det har inneburit att de (barnen) inte haft en chans till en normal uppväxt. Än värre blev det när farföräldrarna dog eftersom de var lite grand av en ställföreträdande trygghet i Camillas liv. Jag ska inte berätta om allt elände här men summan av kardemumman är att Camilla nu hamnar på rättspsyk när hon mest behöver en familj. Givetvis behöver hon även stöd och hjälp.

Jag gillar Camilla skarpt, hon är rolig och en underbar person som egentligen bara önskar att (snart, äntligen) få starta att leva ett normalt liv men hon kommer att klara av även detta hinder - det är jag säker på! Så jag tänker positivt och jag hoppas hon gör det med. Grattis på din dag milla!

kram mats