Vi söker alla kärlek men vad är det egentligen vi letar efter? Är det någon att hålla om, någon som bryr sig eller kanske någon som man själv kan älska? När man är ung är det förvillande med vad som är vad. Särskilt som tjej tror jag man är osäker på vad killarna egentligen vill ha? Är det sex eller kärlek? Är det mig eller bara någon?

Ingen vill stå ensam kvar.

Det finns ingenting som kan kompensera längtan efter kärleken. Vi vet att kärlek kan innebära både höjden av lycka och bottenlös besvikelse men att vara utan kärlek är ändå sämre. Att inte känna något alls är värre.

I vår strävan efter kärlek tror vi att uppmärksamhet är bra. Att synas. Att märkas. Att vara någon. Att bara vara sig själv kommer ju inte att räcka långt. Tror man.

Ja - så kanske det är. Men om vi blir älskade för något vi inte är så kommer det nog inte heller att leda till något varaktigt? Du kanske vill ha någon just nu och inte tänker så mycket på vad som händer sedan? Men ändå vet du att när du väl älskar någon och lämnar ut dig själv till en annan person så vill du att det ska vara för evigt.

Vet man nånsin det? Nej - det kan man inte veta.

Men man kan nästan vara säker på att kärleken inte är äkta om personerna inte heller är äkta.

kram