Jag är kompis med Jonas Gardell och vi är nästan som ganska lika, Jonas och vi. Nej. Men om Jonas och jag hade känt varandra så hade vi vart bästisar. Jomen det tror jag!

Bara för att tjejer och killar ser lite olika ut så är skillnaden ändå inte så stor från början. När vi kommer ut.
Nu menar jag inte från garderoben utan från mammas mage.

Jag vet inte om det var min mamma som gjorde nåt eller om något annat hänt, men min fru säger att jag är som en kärring (och hon menar det positivt). Hon menar att jag ibland tänker som en kvinna.

Elak man: Kvinnor kan inte tänka, åtminstone inte logiskt.
Jag: Du ljuger, jag kan!
Elak man: Du är inte kvinna!
Jag: Och du är ingen man, för då skulle du inte sett ner på kvinnor

Jag kan gråta av glädje men aldrig av sorg eller när jag är ledsen. Jo bara när min mamma begravdes. Men ge mig en film med ett lyckligt slut eller ge Tumba ett pris på idrottsgalan och låt honom hålla ett rörande tal och mina tårar strömmar.

Nej, jag vet inte, jag är ju man, men jag tycker om mina kvinnliga sidor. Men jag är inte som Jonas!