Oj vilken rolig bloggdag. Jag vet att riktiga bloggproffs sällan svarar på kommentarer och nu tror ni kanske jag ska säga att jag förstår dom men NÄÄÄHH - där tog ni fel.

OK det är jätteroligt att få många kommentarer men för mig är nog ändå det roliga med bloggen att skriva egna kommentarer och i bästa fall ha en dialog med dig som läser. Det är också viktigt för mig att visa att jag värdesätter dom som läser och skriver till mig. Precis som era kommentarer också antyder att ni står ut med att läsa det som jag skriver :)

En sak som jag gör ibland och kanske ni också är att man snabbt svarar på en kommentar i en annan blogg och plötsligt kommer man på att man glömt LÄSA. Det känns ju rätt dumt och ser antagligen ibland konstigt ut också.

Men ingen är ju perfekt. Kanske inte ens Björn Gustavsson haha.

Jag höll på att glömma att jag fick ett SMS från Björn under dagen. Han ville ta över min blogg och i gengäld skulle jag fixa pausunderhållningen på lördag. Plus att jag skulle få ett antal miljoner och runt 6000 vågade bilder som tjejer hade mailat honom bara den senaste veckan. Ja det var kanske nåt mer, nån TV-show eller så. Men nej.

Så jävla lättlurad är jag inte!

INSPIRATION...

Och då blir det inte mycket intressant att blogga om. Men det kan ju bli bättre i morgon, vem vet!
Annars blir det skit detsamma.

Men vissa har aldrig några bekymmer:

   

Har ni tänkt på det. När man jobbar med något, vare sig det är arbete eller studier så går det ibland tungt. Tankarna fladdrar hit och dit och men får inte riktigt något gjort. Man har svårt för att koncentrera sig.

Jag har kommit på att det är hjärnans fel.

När jag ska arbeta ska väl inte hjärnan hålla på att koppla in andra saker, ljud eller bilder eller ens tankar.

Ibland skäller jag på hjärnan och säger: Skärp dig nu, nu ska vi ju arbeta och inte fan nåt annat.

Men, nej det är nog inte bara är hjärnans fel. Det beror på vad jag själv vill. Jag menar om jag verkligen vill fokusera på en sak så går det att koppla bort allt annat. Låt TVn stå på högsta volym, låt det springa omkring halvnakna tjejer i rummet, vad gör det om jag är hungrig, låt det börja brinna i gardinerna. Vill jag arbeta så gör jag det.

Det är ju bara tal om vilja.

Men... fan... det är ju svårt.
Kram

Ett inlägg till innan jag går och lägger mig.

Jag måste bara verkligen tacka er alla för alla underbara kommentarer. Haha jag är inte gay jag bara låter så!
Jag är bara glad att jag fått så många vänner genom mitt bloggande.

Väldigt många av er är speciella och viktiga för mig. Att Carita fick en egen rubrik är för att hon har jobbat sig till den, inte bara genom att smickra mig haha, men hon är jätteduktig på att stötta andra som har samma problem som hon har själv plus att hon lyckats att hitta en väg tillbaka - det är jag helt säker på.

Men alltså, alla ni andra, ni är guld värda och jag sover gott varenda natt till tonerna av era ord!
Kram

Det har varit en lång dag, men rätt så bra. Har fått känna mig lite viktig (i mitt arbete) och det är ju alltid roligt.

Och varit på bio helt själv också, bara sådär!

Och så gillar jag Carita, haha! Hon är världens bästa tjej!

I morgon skall Niklas skickas hem och Lena komma tillbaks från Teneriffa. Jag ska hämta henne antingen på Kastrup eller vid tåget. Tänk vad en vecka går fort...

Kram o godnatt

Morning. Hoppas ni alla får en underbar.... jaha måndag. Men i alla fall, det blir en bra måndag!

På grund av att många som läser min blogg jobbar med att bli friska från den typen sjukdomar har jag en kategori som heter Ätstörningar. Jag är bara en glad person som vill hjälpa till att sprida kunskap om dessa sjukdomar och försöka vara en vän så långt jag hinner och kan.

Däremot är jag inte intresserad av (klarar inte av heller) att försöka motarbeta sidor som är för anorexia, s k ProAna. Jag vill bara säga det med anledning av att vissa länkar till sådana sidor i sin kommentar för att uppmärksamma mig på det. Jag tar bort det. Av samma skäl ska jag även ta bort ett av mina egna inlägg där jag citerar en sådan sida. Man gör sina misstag!

Men nu har ju molnen skingrats och solen tittar fram. Pialotta har sagt att det vår i Skåne! Hoppas det!

Kram och sol :)

Ibland drömmer jag på nätterna och ibland inte. Eller så kommer jag inte ihåg...

Men när väckarklockan (nokia) ringer och jag är mitt i en dröm vill jag inte gå upp. Det är lättare att gå upp när man inte drömmer. Beror det på att man vill veta "vad som händer sen i drömmen" eller har det fysiologiska förklaringar? Någon?

Godmorgon förresten!

En av dom allra svåraste sakerna som finns är att kunna skratta åt hur dålig man själv är.

Vi vill ju vara så himla perfekta. En perfekt kropp, ett underbart smile, en häftig frisyr, smartare än andra, mer social än vad vi egentligen vill, vänlig och trevlig mot familjen och alla andra. Bara några exempel.

Varför kan vi inte bara vara som vi är? Helt enkelt för att då visar vi ju för hela världen att vi inte är perfekta.

Men vad händer om vi vänder på det. Skulle du (som är tjej) vilja vara ihop med en perfekt man?

Ja kanske till en början. Tänk så snygg han är, inga problem att tända där inte! Men fortsätt: Han gör aldrig några fel. Han har alltid rätt i alla sammanhang. Han har inga svagheter alls. Han är ju felfri.

Oj, nu börjar det kanske bli jobbigt. Är man tillsammans med någon perfekt får man ju själv mindervärdeskomplex eller nåt sånt...

Så du letar inte efter Mr perfekt?

Varför vill du själv vara så jävla bra då? Ta dig själv som du är och skratta åt dina misstag. Tänk så många goda skratt det kan bli :)

Tack för alla era tips också! Jag gillar er verkligen fast ni är så "dåliga" haha.

Godmorgon lördag. Tänkte höra en sak med mina läsare. Jag har berättat om min blogg för mina barn (och dom läser den nog ibland) och sagt till Lena att jag skriver en internet-dagbok, för jag tror inte hon vet vad blogg är. Senast jag sa nåt om det och frågade om hon ville läsa den så var hennes kommentar ungefär "nej men om du hellre gör det än pratar med mig" eller nåt sådant.

Men alltså så är det ju inte riktigt. Vi pratar (men kanske för lite?) och vi brukar spela kort se på TV, hålla på med hästar och annat, men jag har ändå undrat om jag ska tvinga henne att läsa den - eftersom, ja jag vet inte riktigt. Hon har ju massor av vänner som är killar så det är inte det att jag inte kan vara vän med tjejer - men det känns ändå som om jag gör fel? Hon blir säkert svartsjuk om jag börjar prata om vänner som är tjejer, det vet jag nästan. Och det behöver hon inte vara men hon blir nog det ändå!

Jag vill ju inte sluta med att blogga. (Det ska jag väl inte? Säg nej!)

Hur ska jag förklara då? Tips eller frågor, please!

Nej jag ska inte sjunga!

Men du vet ju själv, bra vibrationer behöver vi alla. Kanske någon kommer som vi har väntat på. Att känna sig uppskattad, någon hör av sig. En känsla i magen. Någon vi älskar. Att kunna göra något för en annan. En oväntad kram. Ett vänligt ord. En hand i din.

Jag får väldigt mycket bra vibrationer bara genom era kommentarer. Det handlar på ett sätt om kärlek eftersom man känner sig älskad när man är uppskattad. Kanske därför som jag hela morgonen gått och sjungit den här låten inne i mitt huvud haha.

I en ny relation finns ju ofta mycket bra vibrationer. Varför blir vi sämre efter ett tag på att visa uppskattning för dom vi älskar? Varför tar vardagen över när tidigare alla dagar eller nästan varje minut var så speciella? Kanske för att vi bara är människor och inte alltid orkar visa vår bästa sida. Kanske för att vi önskar mer än vi själva ger?

Kärlek är till för att visas. Glöm inte det.

Jag önskar att alla känner som jag. Att ni får bra vibrationer från andra i ert liv.

Alltså nu efter att ha tryckt i mig ärtsoppa och pannkakor med grädde o sånt känner jag mig rätt nöjd. Hästen gjorde bra ifrån sig också även om det bara var ett testlopp.

Detta är mitt fjärde inlägg idag! Ojojoj, nu får jag lugna mig lite.

En bild från Beastar's senaste seger med jag, hästen, kusken och min son Henrik!



Eftersom det är så sällan hästarna vinner så ser vi rätt nöjda ut. Och Beastar fick säkert en laddning med morötter som belöning!

Ha en bra dag!

Håll i er. Nu ska jag skriva ett vanligt blogginlägg om bara vad jag ska göra idag.

Vid tiotiden ska jag träffa min kompis Björn (han är också en gammal gubbe, äldre än jag till och med) inne på travbanan (Jägersro), där vi ska kolla på vår häst Beastar. Den ska gå ett provlopp och om det går bra så ska hon starta om cirka en vecka. En bild på henne (och Jörgen som tränar henne):



Det blir nog lunch på Jägersro. Ärtsoppa?

Sen ska jag åka hem (om ingen kund har ringt och behöver support) och jobba lite på ett program.

På kvällen kommer jag att sitta här igen, för jag gillar inte att se på TV ensam. Antagligen läsa bloggar och prata på MSN med Alma och kanske mina söner. Skicka gärna en massa mail till mig också. Adressen finns där -->

Antagligen ska jag försöka laga mat också! Niklas, Lenas son, är här och hjälper till med hästarna denna vecka och han äter som en häst. Har funderat på att steka falukorv och ägg, det bör jag väl kunna klara?

Ni kommer kanske ihåg att igår, när jag ställde mobilen på 7 så ringde den 8. Så nu hade jag ställt den på 6 för att den skulle ringa 7.

Tjugo över sex (18:20 för er som är under tjugo år) ringde den.

Nu blir jag lite orolig. Chattis, min bloggvän i Finland, du får nog springa över till Nokia och berätta att deras klocka går fel. Eller så är gubben som sköter den inte nykter den här veckan.

Ja, det här är inget litet skitproblem om ni tror det. Nokia är stort. Dom har sålt flera miljarder mobiler. Tänk vad detta kostar samhället. Säg att 1 miljard (för att inte överdriva) personer försover sig 1 timme om dagen.

På 1 vecka kommer vi att slösa bort lika mycket som hela Sveriges budget för ett helt år. Vilken jävla tur att Lena åkte till Teneriffa denna vecka, annars hade dom aldrig fått reda på det :)

Jag brukar alltid skriva nåt på morgonen, men idag försov jag mig. Bara för att Lena som brukar väcka mig är bortrest och att min mobil vägrar ringa på den tiden jag vill...

Idag var det ju inte bra att försova sig eftersom jag hade en efterlängtad frukostdejt med Alma och Alex. Så jag fick ringa och säga att jag blev något försenad, men Alma hade också försovit sig lite så det var ju OK.

Konstigt det är första gången man pratar med en person i telefon. Man har liksom gjort sig en föreställning om hur personens röst ska låta. Jag hade inte tänkt mig att Alma som är en klok, redig och förståndig kvinna skulle varken prata skånska eller ha en röst som en femtonåring! Haha.

Vi träffades på Espresso House och hade en trevlig frukost. Alex kollade in mig noga men bestämde sig för att jag var värd både att skrattas åt och att dreglas på.
Sedan gick vi en lång promenix längs hamnen och en annan väg tillbaka för en nödvändig kissepaus innan det var dags att skiljas vid en busshållplats. Då hade vi nog pratat skit i flera timmar tror jag!

Jag fick till och med köra barnvagn ett slag. Ojoj vilka minnen. Det var ju i alla fall 20 år sedan. Nu är jag nog redo att bli farfar, så sätt igång ungar - vad väntar ni på?

Jag snor några bilder från Almas blogg:

 

Kolla alltså, vilka sötnosar!

Nu har jag kört Lena till flyget på Kastrup. Det blir Teneriffa en vecka för henne och våren i Skåne för mig. Jag är överhopad med arbete och vi har dessutom hästarna som ska skötas, så det är svårt att vara borta bägge två vid denna årstiden.

Idag ska jag till skatteverket på ett möte - det känns inte kul. Men i morgon ska jag fika med Alma och Alex och det blir första gången jag träffar dom. Det blir roligt.

Om det där med hur många som läser ens blogg vill jag bara säga.

Det spelar ingen roll hur många läsare man har.
Det viktiga är hur många av dom som läser som bryr sig.
Kram

Haha, nu har jag roat mig. Kan ibland inte låta bli att klicka in på några bloggar på "topplistan". Inte så att jag undrar vad dom har som inte jag har, för det vet jag redan. En snygg kropp som passar för dagens outfit...

Jag gick in på en som hette ELVISH (eller nåt sånt) och det var ju inte så bra. Men hon skröt med alla listor som hon låg bra till på och hade 4069 unika besökare igår!

Jag brukar ha 60-80, fast dom bästa. Dom som är mest unika, hihi.

Det roliga var följande. Ni har alltså skrivit över 30 kommentarer till mig idag fastän jag har varit trist och tråkig (eller känt mig det i alla fall). Elvish hade på sina miljoner läsare fått mindre kommentarer än var jag har fått.

Vart vill jag komma. Jo ungefär som i verkliga livet så är det viktigare att ha några få riktiga vänner än massor av människor som bara snurrar runt omkring en och inte betyder nåt.

Jag värdesätter dom personerna som jag "pratar" med. Det kanske blir nån kommentar fram och tillbaka ibland två. Inte så att jag bara kommenterar för att få svar, men jag måste säga att jag uppskattar en dialog mer än att bara lyssna. Att få en reaktion är alltid roligt.

Jag vill ha vänner - inte en fan-club!

Tänkte bara dra en kort grej från gårdagens konsert. I en kortare paus så hölls ett litet tal från en snubbe som representerade Aluma (föreningen som stöttat de hemlösa). Han hade själv fått ett helt nytt liv utan alkohol och droger sen ett antal år tillbaka tack vare den här föreningen. Nu var han ansvarig för de försäljare som sålde deras tidning.

Han berättade att dom hemlösas situation hade ändrats vad gäller bemötandet. Förr gick folk undan och försökte till varje pris undvika hemlösa och att prata med dom kom liksom aldrig på tal.

Nu är det inte så, föräldrar låter till och med sina barn gå fram och prata med en hemlös och inte så många går över på andra sidan gatan. Han tackade för det och menade på att det betyder mycket för de som är hemlösa, att de inte blir behandlade som missfoster.

Det måste vara ni som är unga som bidragit till att vi alla ändrat oss. Det är ju bra!
Tycker jag. Kram

Japp. Så har man varit på konsert. Det var Malmö's förening för hemlösa Aluma som hade dragit ihop 5 artister/band för en konsert i Johanneskyrkan. Det började med Once We Were ett band med musik som jag inte förstod, därefter följde Fredrik (!), Autisterna, Band in Box och till slut då Maia Hirasawa.

Det var bra musik och vi fick kaffe och bullar. Artisterna ställde upp gratis och vi betalade villigt en hundring!



Maia på bild med Annas mobilkamera.

Hoppas ni får en bra avslutning på kvällen och en bra vecka. För min del blir det sparsamt med bloggande i början på veckan men det tar jag igen senare.

Kram.

Nu för tiden är det helt OK för tjejer i att bli kär i vem som helst. Eller vad som helst. Kläder, skor, smycken har aldrig blivit så älskade som nu. Och alla som är på TV kan man bli kär i på ett ögonblick :)

Det där med att man skall hålla sig till att vara kär i en i taget har nog blivit omodernt? Vid niotiden på kvällen förra lördagen blev flera hundra tusen tjejer kära i Björn Gustavsson. Ta hit honom, ge mig hans telefonnummer, vad ska han göra i morgon?

Men när ni väl får tag i en kille, då ska han fanimej vara trogen hela livet.

Jag bara undrar, haha, hur tänker ni?